Оригинален текст
Aldrig ur minnet bortskjuter jag vдl
Ann-Katarin, den vдna.
Hon gav mig mitt fцrsta sеr I min sjдl,
Hon gav mig skavsеr pе knдna.
Dдrtill hon skдnkt mig sitt hjдrta och allt,
Och fast blyg som en konfirmand,
Lдrde hon ut alla knepen till mig,
Och dе fick jag blodad tand.
Om pistiller och bin talade Ann-Katarin,
Men hon menade nеgot helt annat.
Jag tror inte jag vill. Och hur ska det gе till?
Men vi kom dit vi kom lik fцrbannat.
Avhеllsamheten дr inte modern,
Den alstrar onda safter.
Kдrlekens mцda дr svaghetens vдrn
Och Ann-Katarin hade krafter.
Hon bytte tavla nдr jag skцt till mеl,
Skцt jag ej bytte hon дndе.
Ja hon var en kvinna av rostfritt stеl,
Det lovar jag och svдr jag pе.
Ge mig kдrlek, ge vin, sade Ann-Katarin,
Ty det blir mig sе trеkigt I lдngden.
Ganska skral min moral och min stig inte smal,
Sе jag slipper att trдngas I'mдngden.
Skulle jag sjunga om hennes behag,
Bleve jag panegyrisk.
Hon hade faktiskt magnetiska drag
Och hennes gеng var lyrisk.
Armar och barm utan lyte och vank
Och resten var fin ocksе,
Sе jag blev fцrдlskad fastдn jag var pank,
Det lovar och svдr jag pе.
Du дr skцn, du дr fin, sa jag till Ann-Katarin,
Nдr jag ser dig fеr jag stora darren.
Vill du svдrma ett tag? Sдg ett ord blott och jag
Gеr till pantbanken med gitarren.
Aldrig ur minnet bortskjuter jag vдl
Ann-Katarin, den ljuva.
Hon gav mig mitt fцrsta sеr I min sjдl,
Hon sprдckte den som en druva.
Fцr hon gav mig korgen fцr en huligan
Som hon spelade fyrhдndigt med.
Hon har behandlat mig som sjдlva fan,
Dte kan jag ta pе min ed.
Det finns penicillin, sade Ann-Katarin,
Det ser inte sе farligt ut.
Adios, far I frid, nu har jag inte tid
Och fцrresten sе дr det slut.