Оригинален текст
Som snцflingor I stormen
Far mдnskorna fцrbi
De virvlar liksom hцstlцven
Infцr sin sista strid
Det regnar цver storstaden
Han fryser dдr han gеr
En frдmling ibland frдmlingar
En vandring utan mеl
Neonskyltar speglar sig
I bilar och betong
Och skyltdockorna ler som om
De nynnar pе en sеng:
"Kom nдrmare, kom nдrmare
Hдr sдljer vi kurage
Fцr en ringa slant kan du kдnna dig
Som kung fast du дr page"
Och jag ser att du grеter, Marianne
Ja, jag ser att du grеter, Marianne
Och nцjestemplen erbjuder
Sin lugnande musik
Och gemenskapen man kдnner
Med en enarmad bandit
Och frдlsarn bakom bardisken
Han ler och fyller pе
Och lеtsas som det regnar
Nдr nеn brister ut I grеt
Och jag ser att du grеter, Marianne
Ja, jag ser att du grеter, Marianne
Marianne, hundra mil frеn din дlskade famn
I en treеrig ensamhet
Marianne, det kan slita det starkaste band
Men vad bryr sig vдl makten om det
Han irrar runt I natten
Sе langt ifrеn sin vдn
Lдngs grдnder dдr man erbjuder
Den Stora Kдrleken:
Fцr hundra kronor fеr man se
Hur mдnskan avlar barn
Och fцr tio till sе fеr man ta
Den tidning man vill ha
Hans feberblanka цgon
Ser hur bingohajarna
Fеr дta gamla kдmpar
Inpе bara knotorna
Och дldringarnas цgon
Speglar samma ensamhet
Som den som дr han skugga
I hans tysta lдgenhet
Och jag ser att du grеter, Marianne
Ja, jag ser att du grеter, Marianne
Marianne, han fick fara dit arbete fanns
Sen de plundrat er del av vеrt land
Дndе kдnner han det som om felet var hans
Att ni glider ifrеn varann
Han stannar till vid bеtarna
Han skдlver som I kramp
Fцr en kort sekund sе lockar
Vattnets oljemjuka famn
Sе knyter han sin bleka hand
Och vreden vдller fram
Han viskar: Vi ska visa de
Vi lever ju, Marianne
Och jag ser att du grеter, Marianne
Ja, jag ser att du grеter, Marianne